Tunnelbana karta för Stockholm

Stockholms tunnelbana har en historia som sträcker sig tillbaka till 1933. 80 år senare kom den första tunnelbana karta för Stockholm, helt konstruerad med HTML och CSS. Det innebär att grafiken är vektorbaserad vilket gör att man kan zooma in och ut på sl kartan utan att den blir suddig som en vanlig bild blir.

Tunnelbanan Stockholm

2016 gick startskottet för utbyggnaden av tunnelbanan Stockholm. Detta projekt beräknas att vara helt utbyggt senast år 2025. Det blir till största delen en förlängning av blå linje som kommer att sträcka sig från Barkarby station ända bort till Nacka Forum.

De nya stationerna längs med den blå linjen kommer att vara Barkarby station, Barkarbystaden, Arenastaden, Hagastaden, Sofia, Hammarbykanal, Sickla, Saltsjö-Järla och Nacka Forum.

SL karta för pendeltåg

Trött på att åka tunnelbanan, se vilka stationer och linjer som finns på en pendeltåg karta. Har ni tråkigt på tåget så kan ni kolla in Markoolios video Åka pendeltåg för att fördriva tiden.

Reseplanerare SL och Sverige

Planera din resa med resrobot för en kortare resa inom Stockholmsregionen eller en längre resa över större sträckor i Sverige med vår SL reseplanerare för att hitta den bästa och snabbaste rutten. Planera resan för all lokaltrafik rund om i landet.

Mer om tunnelbanan Stockholm

Stockholms tunnelbana är en tunnelbanan i Stockholm, Sverige. Det första spåret öppnades 1950, och idag har tunnelbanesystemet ca 100 stationer och fler blir det inom ett par år. 47 av dessa är underjordiska och 53 finns ovan jord. Det finns tre färgade huvudlinjer på linjekartan. Dessa behöver dock bilda sju faktiska linjer (med olika start- och slutstationer). Linjer nummer 17, 18 och 19 (som tillhör den gröna stambanan), 13 och 14 (röda stambanan) och 10 och 11 (blå huvudlinjen) alla dessa linjer passerar T-Centralen vilket gör det till ett mycket centralt tunnelbanesystem. Utöver T-centralen finns bara en annan statioin där linjerna korsas, och det är Fridhemsplans tunnelbanestation.

Tunnelbanan är som Londons tunnelbana och Paris tunnelbana men till skillnad från U-Bahn och S-Bahn i Berlin utrustad med biljett grindar. Ingen biljettkontroll görs ombord på tågen så som det görs på reuljär tåg med konduktörer, men det är ganska vanligt att kontrollanter dyker upp på tågen. Enstaka biljetter måste köpas i förväg (vanligen i privatägda mindre butiker och kiosker), eller på biljettautomater som finns vid alla tunnelbanestationer och på flera spårvägs- buss- eller båt stationer. Passagerare kan också köpa biljetter i båsen vid grindarna till tunnelbanan.

År 2013 hade Stockholms tunnelbana 328 miljoner passagerare, vilket motsvarar cirka 898.630 åkare per dag.

Den 105,7 kilometer långa tunnelbanan ägs av Stockholms läns landsting genom bolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL). Verksamheten är kontrakterade till MTR Corporation.

Stockholms tunnelbana har kallats ”världens längsta konstgalleri”, med fler än 90 av nätverkets 100 stationer är dekorerade med skulpturer, mosaiker, målningar, installationer, gravyrer och reliefer av över 150 olika artister.

Tunnelbanans historia

Beslutet för att bygga en tunnelbana gjordes 1941. Vissa tunnelbanelinjer byggdes som tunnelbanor men drevs med spårvagnar. Bland annat Kristineberg, Slussen-Blåsut (inklusive den äldsta tunneln Slussen-Skanstull från 1933) och Telefonplan-Hägerstensåsen. Den första delen av tunnelbanan öppnades den 1 oktober 1950 som gick från Slussen till Hökarängen, vid det tillfället gick man helt över från spårvagnstrafik till tunnelbaneverksamhet. 1951 öppnades en andra linje från Slussen till Stureby. År 1952 började man även köra från Hötorget till de västra förorterna. År 1957 var de två delarna anslutna via Centralstationen (vid T-Centralen) och Gamla stan (vid Gamla stans tunnelbanestation), och bildade då den gröna linjen. Under perioden 1950-1960 förlängdes den gröna linjen bit för bit.

Den röda linjen öppnades 1964, som gick från T-Centralen via Liljeholmen till i Fruängen och Örnsberg. Även den linjen förlängdes bit för bit tills 1978. Den tredje och slutliga banan i linjesystemet, den blå linjen, öppnades 1975, med två linjer som gick mot nordväst från centrum. Eftersom konstruktionskraven blivit strängare under de senare åren, därav så byggdes stationerna på den blå linjen med mycket tätare avstånd. Det senaste tillskottet till hela nätverket är Skarpnäck station, som öppnades 1994.

Om tunnelbanestationerna

Det finns 100 stationer i bruk i Stockholms tunnelbana (varav 47% är underjordiska ). En station, Kymlinge, byggdes men aldrig tas i bruk. En station har tagits ur bruk och rivas. Den Bagarmossen gamla ytan station revs och ersattes med en ny tunnelbanestation där i stället, detta före Metron till Skarpnäck tunnelbanestation.

Stockholms tunnelbana är väl känt för sin utsmyckning av stationerna; Det har kallats den längsta konstgalleri i världen. Flera av stationerna (särskilt på den blå linjen) är kvar med berggrunden exponeras, rå och ofärdiga, eller som en del av dekorationer. På Rissne, en informativ vägg fresk om historien om jordens civilisationer löper längs båda sidor av plattformen.

Tunnelbanelinjer

Följande uppgifter hänför sig till nuvarande nätverk. Beteckningarna ”blå linje”, etc., har endast använts sedan slutet av 1970-talet, och officiellt bara sedan 1990-talet. De härstammar från det faktum att den ”blå linjen” tenderade att driva nyare tåg lager målad blå, medan den ”gröna linjen” hade äldre lager i den ursprungliga gröna livré. Det fanns aldrig någon rödmålad lager, men, men röda (eller ursprungligen orange) valdes för att skilja denna linje från de andra två nätverk på väg kartor.

Den gröna linjen (officiellt Tunnelbana 1, eller ”Metro ett”) har 3 radnummer och 49 stationer: 12 underjordiska (nio betong, tre rock) och 37 ovan markstationer. Banan är 41,256 meter lång. Det öppnade okt 1, 1950 (mellan Slussen och Hökarängen stationer). Det används av 451,000 passagerare per arbetsdag eller 146 miljoner per år (2005). Den röda linjen (Tunnelbana 2) har 2 linjenummer och 36 stationer: 20 underjordiska (fyra konkreta, 16 rock) och 15 ovan markstationer. Banan är 41,238 meter lång. Det öppnade 5 April 1964. Det används av 394,000 passagerare per arbetsdag eller 128 miljoner per år (2005).

Den blå linjen (Tunnelbana 3) har 2 linjenummer och 20 stationer: 19 underjordiska (alla rock) och en förhöjd station. Banan är 25,516 meter lång. Det öppnade 31 augusti 1975. Det används av 171.000 passagerare per arbetsdag eller 55 miljoner per år (2005). Tåg drivs från 5:00 till 01:00, med förlängd hela natten tjänsten på fredagar och lördagar. Alla linjer har tåg var 10: e minut under dagtid, reduceras till var 15 minuter i tidiga morgnar och sena kvällar, och var 30 minuter under nätter. Ytterligare tåg i rusningstid ger ett tåg var 5-6 minuter på de flesta stationer, med 2-3 minuter mellan tåg på de centrala delarna av nätet.

Tunnelbanan består av fyra knytpunkter (T-Centralen, Slussen, Gamla Stan och Fridhemsplan) och saknar någon form av cirkulär eller delvis cirkulär linje (även om Stockholm har en halvcirkelformad spårväg linje, Tvär). En överväldigande majoritet av tunnelbanestationerna är belägna i förorter, men nätverket är centrerad på T-Centralen där alla tåg i hela nätverket pass.

I det förflutna har det funnits ytterligare radnummer som används för tåg som drivs på en del av en linje, eller endast under rusningstid. Till exempel var radnummer 23 används för en topp lättnad tåg för linje 13 som på 1970-talet drevs mellan Sätra och Östermalmstorg och under 1990-talet mellan Norsborg och Mörby Centrum.

Infrastruktur och säkerhet

Stockholms tunnelbana körs elektriskt med hjälp av en tredje skena med en nominell driftspänning av 650 V DC på linje 13, 14, 17, 18 och 19; och 750 V DC på linjerna 10 och 11.

Den maximala hastigheten är 80 kilometer i timmen på den röda och blå linjer, 70 kilometer i timmen på den gröna linjen (50 kilometer i timmen på plattformarna). Maximal acceleration och inbromsning är 0,8 m / s2. Orsaken till den lägre hastighetsgräns på gröna linjen beror på snävare kurvor än på de andra linjerna, eftersom gröna linjen byggdes av klippa och täcker i gatorna i innerstaden, medan de andra linjerna borras på större djup. Två säkerhetssystem finns i tunnelbanan: det gamla systemet som tillverkas av Union Switch & Signal som används på den röda och blå linjer och en nyare autopilot systemet som används i den gröna linjen och tillverkas av Siemens.

För att möjliggöra nära gående tåg med en hög säkerhetsnivå, använder tunnelbanan en kontinuerlig signal säkerhetssystem som skickar information kontinuerligt till tågets säkerhetssystem. Signalen plockas upp från de räls genom två antenner placerade framför den första hjulaxel och jämfördes med data om tågets hastighet. Automatisk bromsning utlöses om tåget överskrider den högsta tillåtna hastigheten som helst. Föraren får information om hastighetsbegränsningen genom en display i förarhytten; i C20 lager, och i Cx lager utrustad för drift med den nya signalen som är installerat på den gröna linjen, är detta en hastighetsmätare med en röd indikator maxhastighet (nål), medan den traditionella displayen i Cx lager är en uppsättning av tre lampor indikerar en av tre tillåtna hastigheter (hög, medium, låg). Systemet gör det möjligt för två tåg att komma nära varandra, men förhindrar kollisioner inträffar i hastigheter högre än 15 kilometer i timmen (9,3 km / h). Modernare system också se till att stoppsignaler inte passeras.

En annan möjlighet är automatisk tågdrift, som hjälper föraren genom att köra tåget automatiskt. Emellertid driver föraren ändå dörrstyrningarna och tillåter tåget att starta. ATO är från och med 2006 endast tillgängliga på den gröna linjen, där en ny signal installerades i slutet av 1990. Detta signalsystem, tillsammans med C20 rullande lager, tillåter användning av ATO. Signalsystemet på röda linjen är dock att ersättas med kommunikation-baserade tåg kontroll tillverkad av Ansaldo STS som kommer att gå i drift under 2014.

Framtiden

2013 meddelades det att en överenskommelse hade nåtts om framtiden för flera förlängningar, med byggandet beräknas starta 2016 och kommersiell trafik på de första sektionerna planerade att påbörjas under 2020.

Förlängning av den blå linjen söderut från Kungsträdgården. Det kommer att finnas en ny station i Sofia på Södermalm, varefter linjen delar med en gren fortsätter till Nacka (med tre nya mellanstationer), och den andra till nya underjordiska plattformar vid Gullmarsplan, varefter det kommer att ta över den nuvarande gröna linjen gren till. Detta tillåter högre frekvenser på den gröna linjen förgrenar sig till Farsta strand och Skarpnäck som för närvarande är begränsade av det faktum att tre grenar passerar flaskhalsen vid T-Centralen. 

Förlängning av den blå linjen nordväst från Akalla till Barkarby järnvägsstation via en ny station. Byggandet av en ny fjärde tunnelbanelinje, till en början består av en kort tre-station linje norrut från Odenplan via den nya utvecklingen på Hagastaden och slutar i Arenastaden. Detta planeras för eventuell förlängning till Danderyd och Täby i nordost, utbyta med den befintliga röda linjen till Mörby centrum.