Tunnelbana karta

  

Tunnelbana karta Stockholm

Tunnelbana karta för Stockholm. En linjekarta för tunnelbanetåg med sju tunnelbanelinjer i tre färger. Stockholms tunnellbana karta består av blå, röd och grön linje. Den blå linjen trafikeras av tåg med numrerna 10/11, röda av 13/14, och den gröna med 17/18/19.

Linjekarta med översikt över Stockholms tunnelbanestationer.
Bild av vår interaktiva tunnelbana karta
Tunnelbanekarta med all spårtrafik
Officiella SL linjekartan med all spårtrafik med tunnelbana karta för 2024
Tunnelbana karta med framtidens linjer inkluderade
Tunnelbana karta för Stockholm med framtida linjer från nyatunnelbanan.se

Information på engelska om tunnelbanekartan: Stockholm Metro Map

Tunnelbanan Stockholm

Översikt av Stockholms tunnelbana.
Tunnelbana karta med ljus bakgrund

2016 gick startskottet för utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Detta projekt beräknas att vara helt utbyggt senast år 2025. Det blir till största delen en förlängning av blå linje som kommer att sträcka sig från Barkarby station ända bort till Nacka Forum.

De nya stationerna längs med den blå linjen kommer att vara Barkarby station, Barkarbystaden, Arenastaden, Hagastaden, Sofia, Hammarbykanal, Sickla, Saltsjö-Järla och Nacka Forum.

SL karta för pendeltåg

Ifall du behöver ta pendeln istället för tunnelbanan, så kan du se vilka stationer och linjer som finns på vår pendeltåg karta. Har ni tråkigt på pendeltåget? Då kan vi rekommendera Markoolios musikvideo ”Åka pendeltåg” för att fördriva tiden.

Reseplanerare för SL och Sverige

Planera din resa med Resrobot för en längre resa över större sträckor i Sverige. Men vid resor inom Stockholmsregionen så rekommenderar vi vå egna SL reseplanerare, för att hitta den bästa och snabbaste rutten. Planera resan för all lokaltrafik runt om i landet.

Mer om tunnelbanan i Stockholm

Det första spåret för tunnelbanan i Stockholm öppnades 1950, och fler har det blivit sedan dess. Idag har tunnelbanesystemet ca 100 stationer och fler blir det i framtiden. 47 av tunnelbanestationerna är underjordiska och 53 finns ovan jord. Det finns tre färgade huvudlinjer på linjekartan vilka bildar sju faktiska linjer (med olika start- och slutstationer). Tunnelbanan består av linjerna 17/18/19 som tillhör den gröna stambanan, 13/14 kör på den röda stambanan och 10/11 rullar på blå huvudlinjen. Alla dessa linjer passerar T-Centralen vilket gör det till ett mycket centralt tunnelbanesystem. Utöver T-centralen finns det bara en annan station där linjerna korsas, det är Fridhemsplans tunnelbanestation.

Tunnelbanan likt Londons och Paris tunnelbana är utrustad med biljettgrindar. Ingen biljettkontroll görs ombord på tågen som det görs på reuljär tåg med konduktörer, men det är ganska vanligt att kontrollanter dyker upp på tågen, så se till att ha en biljett innan du kliver på för att inte få böter. Enstaka biljetter måste köpas i förväg (vanligen i privatägda mindre butiker och kiosker), eller på biljettautomater som finns vid alla tunnelbanestationer och på flera spårvägs- buss- eller båt stationer. Passagerare kan också köpa biljetter i båsen vid grindarna till tunnelbanan. Men självklart så finns det även appar för biljettköp eller blippa bara ditt kreditkort vid spärren.

2022 hade Stockholms tunnelbana ca 330 miljoner passagerare, vilket motsvarar cirka 898.000 passagerare per dag. Den 105 kilometer långa tunnelbanan ägs av Stockholms läns landsting genom bolaget Storstockholms Lokaltrafik (SL).

Stockholms tunnelbana har kallats ”världens längsta konstgalleri”, med fler än 90 av nätverkets 100 stationer är dekorerade med skulpturer, mosaiker, målningar, installationer, gravyrer och reliefer av över 150 olika artister.

Tunnelbanans historia

Beslutet för att bygga en tunnelbana gjordes 1941. Vissa tunnelbanelinjer byggdes som tunnelbanor men drevs med spårvagnar. Bland annat Kristineberg, Slussen-Blåsut (inklusive den äldsta tunneln Slussen-Skanstull från 1933) och Telefonplan-Hägerstensåsen. Den första delen av tunnelbanan öppnades den 1 oktober 1950 som gick från Slussen till Hökarängen, vid det tillfället gick man helt över från spårvagnstrafik till tunnelbaneverksamhet. 1951 öppnades en andra linje från Slussen till Stureby.

1952 började man även köra från Hötorget till de västra förorterna. År 1957 var de två delarna anslutna via Centralstationen (vid T-Centralen) och Gamla stan (vid Gamla stans tunnelbanestation), och bildade då den gröna linjen. Under perioden 1950-1960 förlängdes den gröna linjen bit för bit.

Den röda linjen öppnades 1964, som gick från T-Centralen via Liljeholmen till i Fruängen och Örnsberg. Även den linjen förlängdes bit för bit tills 1978. Den tredje och slutliga banan i linjesystemet, den blå linjen, öppnades 1975, med två linjer som gick mot nordväst från centrum. Eftersom konstruktionskraven blivit strängare under de senare åren, därav så byggdes stationerna på den blå linjen med mycket tätare avstånd. Det senaste tillskottet till hela nätverket är Skarpnäck station, som öppnades 1994.

Om tunnelbanestationerna

Det finns 100 stationer i bruk i Stockholms tunnelbana (varav 47% är underjordiska ). Det finns dock en station som aldrig togs i bruk, nämnligen ”spökstationen” Kymlinge som är belägen mellan Hallonbergen och Kista på den blåa linjen. En så kallad råkonstruktion byggdes, men färdigställdes aldrig. Ni kan läsa mer om Kymlinge tunnelbanestation på Wikipedia

Stockholms tunnelbana är väl känt för sin utsmyckning av stationerna; Det har kallats den längsta konstgalleri i världen. Flera av stationerna (särskilt på den blå linjen) är kvar med berggrunden exponeras, rå och ofärdiga, eller som en del av dekorationer. På Rissne, en informativ vägg fresk om historien om jordens civilisationer löper längs båda sidor av plattformen.

Tunnelbanelinjer

De nuvarande beteckningarna för Stockholms tunnelbanelinjer, såsom ”blå linje”, började användas i slutet av 1970-talet och blev officiellt erkända under 1990-talet. Dessa benämningar grundar sig i att den blå linjen huvudsakligen använde nyare tågset målade i blått, medan den gröna linjen körde med äldre tågset i den ursprungliga gröna färgsättningen. Det har aldrig funnits några tågset målade i rött, men rött (eller ursprungligen orange) valdes för att skilja denna linje på kartor.

Den gröna linjen, officiellt känd som Tunnelbana 1 eller ”Metro ett”, består av tre linjenummer och 49 stationer, varav 12 är underjordiska (nio i betong och tre i berg) och 37 ovan jord. Banans längd är 41,256 meter, och den invigdes den 1 oktober 1950 mellan Slussen och Hökarängen.

Den röda linjen, eller Tunnelbana 2, har två linjenummer och 36 stationer, med 20 underjordiska (fyra i betong och 16 i berg) och 15 ovanjordiska stationer. Denna linjes längd är 41,238 meter och den öppnades den 5 april 1964. Den används av 394,000 passagerare per arbetsdag eller 128 miljoner per år (2005).

Blå linjen, känd som Tunnelbana 3, innehåller två linjenummer och 20 stationer, med 19 underjordiska (alla i berg) och en förhöjd station. Banans längd är 25,516 meter och den öppnades den 31 augusti 1975, med 171,000 dagliga passagerare eller 55 miljoner årligen (2005).

Tunnelbanan kör från 5:00 till 01:00, med förlängd service hela natten på fredagar och lördagar. Under dagtid avgår tågen var tionde minut, med reducerad frekvens till var femtonde minut under tidig morgon och sen kväll, samt var trettionde minut under natten. Under rusningstid ökas frekvensen så att tåg avgår var 5-6 minut vid de flesta stationer, och med 2-3 minuters intervall i de centrala delarna av nätet.

Stockholms tunnelbana har fyra centrala knutpunkter: T-Centralen, Slussen, Gamla Stan och Fridhemsplan, men saknar en cirkulär eller delvis cirkulär linje, även om Stockholm har en halvcirkelformad spårvägslinje, Tvärbanan. Majoriteten av stationerna ligger i förorterna, men nätverket är centrerat kring T-Centralen, där alla linjer möts.

Historiskt har ytterligare linjenummer använts för tåg som opererat på delar av en linje eller enbart under rusningstid. Till exempel användes linjenummer 23 för ett rusningstidsförstärkningståg på linje 13 som på 1970-talet körde mellan Sätra och Östermalmstorg, och under 1990-talet mellan Norsborg och Mörby Centrum.

Infrastruktur och säkerhet

Stockholms tunnelbanesystem drivs med el genom en tredje skena, där linjerna 13, 14, 17, 18 och 19 opererar med en nominell driftspänning på 650 V likström, medan linjerna 10 och 11 använder 750 V likström.

Den högsta tillåtna hastigheten för tunnelbanetågen är 80 km/h på de röda och blå linjerna och 70 km/h på den gröna linjen, med en sänkt hastighetsgräns till 50 km/h på plattformar. Den maximala accelerationen och inbromsningen för tågen är fastställd till 0,8 m/s². Den gröna linjens lägre hastighetsgräns förklaras av dess snävare kurvor jämfört med de andra linjerna; detta eftersom den gröna linjen är anlagd närmare ytan och genom innerstadens gator, medan de andra linjerna är borrade på större djup.

För att upprätthålla en hög säkerhetsstandard och möjliggöra tät trafik, använder Stockholms tunnelbana ett kontinuerligt signalsäkerhetssystem. Detta system överför ständigt information till tågens säkerhetssystem via antenner som plockar upp signaler från rälsen. Om ett tåg överskrider den högsta tillåtna hastigheten utlöses automatisk bromsning. Förare informeras om hastighetsbegränsningar genom en display i förarhytten. På de nyare C20-vagnarna och Cx-vagnarna som är anpassade för det nya signalsystemet på den gröna linjen visas hastighetsbegränsningen med en hastighetsmätare med en röd maxhastighetsindikator. Det traditionella systemet på Cx-vagnarna använder tre lampor för att visa tre olika tillåtna hastighetsnivåer (hög, medium, låg). Dessa säkerhetssystem förhindrar kollisioner vid hastigheter över 15 km/h.

Ett annat säkerhetsåtgärd är det automatiska tågkontrollsystemet (ATO), som stöder förarna genom att köra tågen automatiskt, även om föraren fortfarande hanterar dörrkontrollerna och initierar tågstarten. ATO har varit i bruk på den gröna linjen sedan 2006, efter att ett nytt signalsystem installerades i slutet av 1990-talet. Detta system, i kombination med C20-tåg, möjliggör användning av ATO. På den röda linjen planeras ett byte till ett kommunikationsbaserat tågkontrollsystem från Ansaldo STS, som förväntas tas i drift under 2014.

Framtiden

I 2013 meddelades det att en överenskommelse hade nåtts gällande framtida utbyggnader av Stockholms tunnelbanesystem, med planer på att påbörja byggandet under 2016. Målet var att den kommersiella trafiken på de första nya sektionerna skulle starta under 2020.

Utbyggnadsplanerna inkluderade förlängning av den blå linjen söderut från Kungsträdgården. En ny station, Sofia, planerades på Södermalm, varifrån linjen skulle dela sig. En gren skulle fortsätta mot Nacka med tre nya mellanstationer, och den andra grenen skulle leda till nya underjordiska plattformar vid Gullmarsplan. Därifrån skulle den ansluta till och ta över den nuvarande grenen av den gröna linjen. Detta arrangemang skulle möjliggöra högre frekvenser på de grenar av den gröna linjen som går till Farsta strand och Skarpnäck, vilka tidigare varit begränsade av flaskhalsen vid T-Centralen.

En annan del av planerna var att förlänga den blå linjen nordväst från Akalla till Barkarby järnvägsstation, inklusive en ny station på sträckan.

Dessutom planerades byggandet av en helt ny fjärde tunnelbanelinje. Denna nya linje skulle initialt bestå av en kort sträcka med tre stationer, sträckande sig norrut från Odenplan genom det nyutvecklade området Hagastaden och avslutas i Arenastaden. Det fanns även planer på att eventuellt förlänga denna nya linje vidare mot Danderyd och Täby i nordost, med en bytespunkt vid den befintliga röda linjens station Mörby centrum.